Bolagsregister ~1930

Kreuger & Toll började som byggfirma 1908, blev aktiebolag 1911 och finansbolag från 1917.

Svenska Tändsticks var tändstickstrusten. Den bildades 1917. Kreuger & Toll var största ägare.

Den holländska Financiële Maatschappij var Kreuger & Tolls finansbolag i Amsterdam, bildat 1926.

Boliden drev gruvor i Västerbotten och smältverk på Rönnskär. Fyndigheten hittades 1924. Bolaget bildades 1925.

Grängesberg–Oxelösund fraktade järnmalm på järnväg och med båt från gruvorna till hamnen i Oxelösund.

Hufvudstaden är Ivar Kreugers fastighetsbolag i Stockholm, bildat den 20 september 1915.

L. M. Ericsson tillverkade telefoner. Kreuger & Toll fick röstmajoriteten 1930.

SCA bildades 1929 och samlade Kreugers skogs- och massabolag i Norrland.

A.B. Separator var mejeri- och separatorindustri i portföljen.

Svensk Filmindustri drev film och biografer i Kreuger-sfären, med kopplingar till fastighetsaffärerna.

Svenska Fläktfabriken var fläkt- och verkstadsindustri i Kreuger & Toll-sfären.

American Kreuger & Toll Corporation var amerikanskt sälj- och agenturbolag från 1919.

Deutsche Kahneisengesellschaft var tidig tysk Kahneis- och betongverksamhet, samtidig med byggåren i Sverige.

Diamond Match var en stor amerikansk tändsticksproducent. Kreuger-sfären hade aktie- och kontrollintresse, med känslig ägarstruktur.

Finska A.B. Kreuger & Toll var den finska K&T-armen — holding och finans, inte en enskild fabrik.

Fiskeby var pappers- och fabriksintresse i Norrköping i Kreuger & Toll-sfären.

French & Foreign Investors Corp. var fransk investeringspost i koncernens listor.

Origo var ett polskt fastighetsintresse. Siffran vi har är från utredningen efter kraschen.

I.G. Farben var en liten portföljpost, inte ett Kreuger & Toll-dotterbolag.

Kreuger & Toll Byggnads AB var Paul Tolls byggbolag — skilt från holdingbolaget Aktiebolaget Kreuger & Toll.

Lee, Higginson & Co. var den amerikanska bankirfirman som sålde Kreuger-papper i USA.

Ohio Match var amerikansk tändsticksindustri i Kreuger-sfärens portfölj- och kontrollistor.

S.A. Birka var ett pariskt fastighetsbolag. Siffran vi har är från utredningen efter kraschen.

Sirius A/G var österrikisk tändsticksverksamhet i CIAG/STAB-sfären.

Skandinaviska Kredit var en av Sveriges stora affärsbanker. Kreuger & Toll ägde 70 000 aktier 1930.

Stockholms Intecknings Garanti lånade ut mot pant i fastigheter. Kreuger & Toll ägde 6 000 aktier 1930.

Kreuger & Toll hade en stor aktiepost i Handelsbanken — 49 000 aktier vid utgången av 1930.

Swedish American Investment var ett amerikanskt finansbolag från 1925. 1930 flyttades tillgångarna till Holland.

Szikra (SZIKRA Magyar Gyújtógyárak) var den ungerska matchtrusten under 1928 års STAB-koncession — samtida kartellöversikt anger åtta fabriker under svenska intressen.

Tysk finans- och bankarm samlar tyska bank- och hypoteksintressen — inte ett eget holdingbolag.

Union de Banques à Paris var parisbank i Kreuger-sfären enligt litteraturen — finansmotpart, inte matchfabrik.

World Match var kanadensiskt tändsticksbolag, förvärvat hösten 1923, med fabrik i Berthierville.

Östergötlands Enskilda Bank var regional bank i Kreuger & Tolls kreditnät och syndikat.

International Match var det amerikanska tändsticksbolaget, bildat 1923 under Svenska Tändsticks.

Mönsterås var ett av Förenades tändsticksverk omkring 1930. Familjen Kreuger hade fabriker där före trusten.

A.B. Skogsegendomar höll skog i Svenska Tändsticks kedja.

Gosch var dansk tändstickskontroll i trustens sfär — grepp utan formellt lagmonopol av lån-mot-koncession-typ.

Alby Nya Kloratfabrik levererade klorat till tändsticksindustrin.

Alsing Trading var brittisk handelsarm för tändstickor i STAB-sfären.

British Match var det brittiska holdingbolaget efter samarbetet med Bryant & May. Svenska Tändsticks höll 800 000 aktier.

Bryant & May i Brasilien drev tändsticksverksamhet med svenska intressen.

Bryant & May var den brittiska tändsticksjätten. 1928 knöts allians med STAB-sfären.

Burma Match Co. var tändsticksbolag i Rangoon-sfären, med orter även i Mandalay och Kanaung i kartläggningarna.

Central Match Co. var tändsticksintresse under STAB-sfären.

Compañía Chilena de Fósforos var chilensk tändsticksfabrik. Det var inte samma modell som statsmonopol via stort lån.

Deutsche Zündholz Verkaufs-AG var sälj- och distributionsled i den tyska matchindustrin, med starkt svenskt intresse före 1930 års lagmonopol.

Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan 15 var STAB:s tekniskt drivna huvudkontor i Stockholm — trustens synliga scen, inte ett tändsticksverk.

Fiat Lux var tändsticksintresse under den svenska trusten.

Finanzgesellschaft für die Industrie knöt 1925 samman STAB, Bryant & May, Union Allumettière och Nitedals i tändsticksfinansiering.

Förenade svenska tändsticksfabriker drev bland annat Göteborg, Kalmar, Lidköping, Mönsterås, Vetlanda, Växjö och Västervik under Svenska Tändsticks.

Arehns byggde maskiner för tändsticksproduktion — den tekniska armen i trustens vertikala kedja.

Hungarian General Match hörde till fabriksledet under det ungerska matchmonopolet 1928, i samma Szikra-sfär som den ungerska matchtrusten.

Jönköping-Vulcan drev de klassiska svenska tändsticksverken — Jönköping, Anneberg, Tidaholm, Uddevalla, Vänersborg och Västervik.

Kekkola Tändsticksfabrik var finsk match i den tidiga STAB/Kreuger-expansionen i Finland.

Kemmendine Match i Rangoon var burmesisk tändsticksproduktion i trustens Asienlista.

Kobayashi Match var japansk tändsticksverksamhet med svenskt intresse — fabriksgrepp, inte lagmonopol.

Lietuvos Degtukų Akcinė Bendrovė i Kaunas var Swedish Matchs operativa arm under det litauiska tändsticksmonopolet från april 1930 — fabrik i Vilijampolė, kapital sex miljoner litas.

Maddalena de Coccolo hörde till samma Romfabriker som Perlingieri.

J. John Masters var ett brittiskt bolag i Svenska Tändsticks lista.

Hollandsche Lucifer Houthandel handlade tändsticksved och relaterad vara i Nederländerna.

Nisshin Match hörde till den svenska combines fabriksintressen norr om Mukden — Kirin- och Nisshin-verken från omkring 1925, skilt från 1932 års provinsiella monopolnotis.

Nitedals Tændstikfabrik var Norges äldsta tändsticksfabrik. Svensk kontroll knöts 1926.

Norddeutsche Zündholz var tysk matchproduktion i STAB-sfären — nordtysk fabriksarm.

Export AB Norden var Svenska Tändsticks exportbolag.

Participations Industrielles var tändsticksintresse under STAB-sfären.

R. Perlingieri var ett av de italienska tändsticksbolagen som kallades Romfabrikerna.

SAFFA var italienskt matchspår i STAB/IMCO-kontext — industriell koncentration, inte bevisat fullt lagmonopol.

SAICA var tändsticksintresse under den svenska trusten.

Siefvert & Fornander i Kalmar låg under Svenska Tändsticks.

Sociedade Nacional de Phósforos var portugisiskt tändsticksintresse under STAB-sfären.

Societatea Anonimă Română de Chibrituri var det rumänska monopolbolaget — kapital 150 miljoner lei, med majoritet hos Svenska Tändsticks.

Svenska Tändsticksbolagets Försäljningsaktiebolag skötte försäljningen i Sverige — säljled, inte fabrik.

Här samlas översikten över statslån mot tändsticksmonopol och koncessioner omkring 1930.

Süddeutsche Zündholz var tysk matchproduktion i STAB-sfären — sydtysk fabriksarm.

Safety Match Co. Nur var tändsticksintresse under STAB-sfären.

Siam Match var tändsticksintresse i Siam under STAB-sfären.

Swedish Egyptian Match var tändsticksintresse i Egypten under STAB-sfären.

Union Allumettière var belgisk tändsticksverksamhet under stark svensk kontroll och kartell från 1928.

Vereenigde Hollandsche Luciferfabriken var nederländsk tändsticksproduktion i STAB-sfären.

WIMCO drev indisk tändsticksverksamhet med fabriker bland annat i Calcutta, Ambernath, Parel och Dhubri.

Wiborgs Tändsticksfabrik var tidig finsk match i den nordiska sammanslagningen under trusten.

Öfverums Bruk var järnbruk i Svenska Tändsticks kedja.

A.G. für Hausbesitz var ett berlinskt fastighetsbolag. Siffran vi har är från utredningen efter kraschen.

Administratie Maatschappij var nederländskt holding under Kreuger & Tolls utlandsstruktur.

Aktiebauverein Passage var tyskt fastighetsbolag i koncernens listor.

Bank Amerykański w Polsce i Warszawa satt i Kreuger & Tolls bankportfölj — inte i själva tändsticksmonopolet.

Banque de Suède et de Paris var en parisbank där Kreuger & Toll ägde aktier. 1930 tredubblades kapitalet.

Deutsche Centralbodenkredit var en tysk hypoteksbank där Kreuger & Toll hade aktier. 1930 slogs den ihop med liknande banker.

Deutsche Unionbank i Berlin var Kreuger & Tolls tyska bank. I november 1931 skrev Kreuger att posten var alla aktier.

Diverse finansbolag samlar spridda finansposter omkring 1930. Det är en rubrik, inte ett eget bolag.

Garanta var ett holländskt bolag knutet till polska tändsticksintressen — skilt från det reella polska statsmonopolet. Hur mycket av det som stod i böckerna som motsvarade verklig verksamhet är omstritt och aldrig fullt klarlagt.

Hollandsche Koopmansbank i Amsterdam var en bank Kreuger & Toll ägde aktier i. Kapitalet tredubblades 1930.

Stora Kopparberg var skog, gruva och kraft i Kreuger & Tolls portfölj.

SKF var kullager i Kreuger & Tolls portfölj.

LKAB bröt järnmalm i Kiruna. Hälften av aktierna höll staten, hälften Grängesberg–Oxelösund.

Mexikanska Telefon A.B. Ericsson var Ericssons dotter i Mexiko.

Högbroforsens Industri var cellulosabolag. Kopplingen till Torsten Kreuger och Högbroforsmålet kräver försiktig läsning.

Bergvik och Ala var skog och massa i norrland — ett av bolagen Kreuger & Toll samlade i SCA 1929.

Björknäs var ett norrlandskt sågverk som Kreuger & Toll köpte 1929 och lade i cellulosagruppen.

Hammarforsen var kraftbolag i Indalsälven. Kreuger & Toll ägde nästan hela bolaget 1917 och sålde posten 1929 till cellulosagruppen.

Holmsund var såg och trä i norrland — ett av bolagen som samlades i SCA 1929.

Kramfors var ett av norrlandsbolagen i SCA-gruppen — såg, sulfit och industri vid Ångermanälven.

Nyhamn var cellulosa i norrland — en av SCA-gruppens fabriksenheter efter 1929.

Skönvik hörde till norrlandsförvärven 1929 som samlades under SCA.

Sunds var en av norrlandskomponenterna i SCA efter 1929.

Sundsvalls Cellulosa i Essvik köptes något efter huvudförvärven 1929 och lades under SCA.

Svartvik hörde till norrlandsförvärven 1929 som samlades under SCA.

Torpshammar hörde till norrlandsförvärven 1929 som samlades i SCA.

Deutsche Bank nämns som medemittent i emissioner, inte som Kreuger & Toll-dotter.

Deutsche Bodenkredit var en tysk hypoteksbank. Posten låg under Unionbank, inte öppet hos Kreuger & Toll.

Deutsche Unionsbank är samma Berlin-bank som Deutsche Unionbank. Kreuger skrev 1931 att posten var alla aktier.

Preussische Hypotheken-Aktienbank var en tysk hypoteksbank i Kreuger & Tolls portfölj 1928.

Continental Investment var International Matchs europeiska holdingbolag. 1928 höll IMCO alla aktier.

Ambos Mundos var mexikansk tändsticksfabrik i IMCO-klustret.

American Turkish Investment Corporation var International Matchs arm för det turkiska tändsticksmonopolet — och byggde fabriken i Büyükdere utanför Istanbul.

Bean & Symonds var en amerikansk enhet i International Matchs bolagslistor.

Björneborgs Tändsticksfabrik var en finsk fabrik. International Match höll merparten av aktierna 1928.

Bryn-Halden & Nitedals var norsk tändsticksverksamhet under STAB-kontroll.

Bryn-Halden Tændstikfabrik var norsk tändsticksfabrik i samma sfär som Nitedals under STAB.

Camara Palma var mexikansk fosforos-fabrik i IMCO-klustret.

Radocha var kemisk fabrik i den polska IMCO-sfären, knuten till PMZ-kontexten.

La Central (Mendizabal) var mexikansk tändsticksfabrik i IMCO-klustret.

Compañía de Inversiones var holdingbolag i det mexikanska matchklustret under IMCO.

Drava var en jugoslavisk tändsticksfabrik. International Match höll drygt hälften av aktierna 1928.

Vrbovsko var ett jugoslaviskt trä- och tändsticksbolag. International Match höll nästan alla aktier 1928.

Federal Match drev amerikanska tändsticksfabriker. Från november 1931 skaffade IMCO-sfären kontroll via Vulcan Match.

Finska Elektrokemiska levererade kemi till den finska tändstickskedjan.

Handelskompagniet Hafnia var ett danskt handelsbolag, helägt av International Match 1928.

Hellerup Glødefri var dansk tändsticksfabrik i STAB/IMCO-sfären.

Ilco var tillsammans med Misco holding över de mexikanska tändsticksfabrikerna.

Ilsley Corp. var en amerikansk enhet i IMCO:s bolagslistor.

IMCO:s europeiska finansdotterbolag samlar europeiska finansenheter under International Match — inte ett eget juridiskt bolag.

La Ideal var mexikansk tändsticksfabrik i IMCO-klustret.

La Imperial var mexikansk fosforos-fabrik i IMCO-klustret.

La Nacional tillverkade cerillos och fosforos i det mexikanska IMCO-klustret.

Mendoza Company var latinamerikansk match i IMCO-sfären.

Misco var tillsammans med Ilco holding över de mexikanska tändsticksfabrikerna.

Mississippi Match var inte en färdig fabrik. Det var en tomt för ett bygge som aldrig blev av.

La Corona (Montull) var mexikansk tändsticksfabrik i IMCO-klustret.

I Polen knöts det nationella tändsticksmonopolet den 1 oktober 1925 till ett lån på sex miljoner dollar till sju procents ränta; 1930 förlängdes koncessionen till 1965 mot 32,4 miljoner dollar till sex och en halv procent.

Philippine Match var International Matchs bolag i Filippinerna.

Rodrigues y Cia var latinamerikansk match i IMCO-sfären.

Vulcan Match var International Matchs helägda säljbolag i USA. Via Vulcan togs Federal Match 1931.

I Argentina nämns 1930 ett lån på två miljoner dollar knutet till tändsticksrättigheter i tjugo år. Uppgiften vilar på en enda samtida notis — och den argentinska marknaden räknades fortfarande bland dem som inte var fullt under svensk kontroll.

I Bolivia knöts tändsticksmonopolet 1930 till ett lån på omkring två miljoner dollar i tjugo år, via ett belgiskt bolag i den svenska sfären. Uppgifterna är samstämmiga i flera översikter — men tunnare än för de stora europeiska paketen.

I Peru knöts tändsticksmonopolet den 1 februari 1926 till en årlig avgift på 200 000 pund till staten. Koncessionen löpte enligt bolagets egen berättelse i tjugofem år; samtida amerikanska översikter anger ofta tjugo år.

I Ecuador knöts tändsticksmonopolet i november 1927 till ett lån på två miljoner dollar till åtta procents ränta i tjugofem år; 1929 tillkom en miljon dollar. Monopolet sades upp den 2 september 1931.

I Frankrike gick Kreuger inte hem med fullt tändsticksmonopol. 1927 blev det ett lån på 75 miljoner dollar och leveranser till det kvarvarande statliga monopolet — och redan 1930 löste franska staten in obligationerna i förtid.

I Grekland knöts tändsticksmonopolet den 1 augusti 1926 till ett lån på en miljon pund till åtta och en halv procents ränta i tjugoåtta år; 1930 tillkom ytterligare en miljon pund till sex procent, emitterat till 85.

I Guatemala knöts tändsticksmonopolet 1930 till ett lån på 2,5 miljoner dollar till sju procents ränta, emitterat till 90, mot en trettioårig koncession.

I Italien fanns tändsticksfabriker i Kreuger-sfären, men det planerade statsmonopolet mot ett lån på omkring 75 miljoner dollar fullbordades inte.

I Jugoslavien knöts tändsticksmonopolet den 30 oktober 1928 till ett lån på 22 miljoner dollar till sex och en halv procents ränta mot en trettioårig koncession.

I Kirin-provinsen i Manchuriet tilldelades tändsticksmonopolet i februari 1932 ett svenskt tändsticksbolag — utan dokumenterat lån i källan.

I Lettland knöts tändsticksmonopolet den 7 juni 1928 till ett lån på sex miljoner dollar till sex procents ränta mot en trettiofemårig koncession, ratificerad i december 1928.

I Litauen knöts tändsticksmonopolet den 12 april 1930 till ett lån på sex miljoner dollar till sex procents ränta, emission 93, mot en trettiofemårig koncession via Lietuvos Degtukų under Swedish Match.

I Rumänien knöts tändsticksmonopolet 1929 till ett lån på 30 miljoner dollar till sju procents ränta i trettio år, som del av ett större stabiliseringspaket.

I Turkiet knöts tändsticksmonopolet 1930 till ett lån på tio miljoner dollar på tjugofem år till sex och en halv procents ränta, via American Turkish under International Match.

I Tyskland infördes den 1 juni 1930 ett distributionsmonopol för tändstickor, knutet till ett lån på 125 miljoner dollar till sex procents ränta i femtio år (avtal 26 oktober 1929). Utbetalningen delades mellan International Match, Svenska Tändsticks och Kreuger & Toll.

I Ungern knöts tändsticksmonopolet den 16 maj 1928 till köp av 36 miljoner dollar i ungerska hypoteks- och jordbruksreformobligationer till fem och en halv procents ränta, mot en femtioårig koncession på tillverkning och försäljning.

1930 införde Fria staden Danzig tändsticksmonopol i lag och överlät utövningen på Svenska Tändsticks i Stockholm. Ett lån på en miljon dollar bemyndigades i lagen. Sex procents ränta och trettiofem år står i tidningen, inte i lagen.

I Spanien drevs tändsticksmonopolet genom lease-bolaget Compañía Arrendataria de Fósforos. Kreuger-sfären hade intressen och förhandlingar — men det är inte samma sak som ett öppet statsmonopolslån av polsk typ.

I Estland knöts tändsticksmonopolet 1928 till tre miljoner kronor kontant och ett lån på 7,6 miljoner kronor till sex procent, i tjugoåtta år.

Fabbriche Riunite di Fiammiferi var italienska tändsticksfabriker — inte det ofullbordade statsmonopolet.

Katrinefors var ett svenskt industribolag i Svenska Tändsticks lista 1926.

Mäntsälä var finsk tändsticksfabrik som förvärvades 1926.

O/Y Haapa var finskt intressebolag under CIAG.

O/Y Omega var finskt intressebolag under CIAG.

Savo Match i Kuopio var finsk tändsticksfabrik under STAB-kontroll.

SAF var Kreuger-gruppens industriella bolagsspår i metropol-Frankrike — knutet till 1927 års delvisa avtal, inte till fullt monopol.

I franska Algeriet var tändsticksproduktionen privat och kolonial — knuten till Swedish Match, men utan det statliga monopol som fanns i metropol-Frankrike.

Solo i Wien var tändsticks- och vaxfabrik under Continental Investment.

Solo i Prag var tändsticksverksamhet under samma koncernnamn som Solo i Wien.

Suomen Tulitikkutehdas var finskt intressebolag under CIAG.

United Plywood and Timber var trä- och plywoodindustri i den kontinentala sfären.

Soini / H. Soini-ångsåg hörde till den finska tändsticks- och träsfären kring Kuopio.

A/s Vulkāns var den ledande lettiska tändsticksfabriken under 1928 års STAB-koncession, tillsammans med Komet, Stars och Vesuv.

DZMG administrerade det tyska Zündwarenmonopolet — kvoter, märken och fördelning. Samma bolag som Deutsche Zündholz-Verkaufs-AG, omnamnat 1930.

Bunkowski var en tändsticksfabrik i Danzig under det lokala monopolbolaget.

Meteor var en tändsticksfabrik i Danzig under det lokala monopolbolaget.